en månad till julafton
I lördags efter att jag jobbat ett ex-antal timmar åkte jag till Martina där Agnes och några till såg film. SÅ. HIMLA. KUL. ATT. SES. IGEN!!!!
Den kvällen förgyllde mig verkligen till klimax och så kul vi hade, åt alla minnen men också om allt som har hänt och vad/vart vi är idag. Agnes och jag vi träffas inte lika mycket och ofta som vi gjorde förrut, största anledningen är att hon bor 26 mil härifrån men trots avståndet är hon en bästavän för livet. Verkligen.
För övrigt är det exakt på pricken en månad till julafton och det regnar ute. KUL. och idag kom jag på mig själv, varför jag varit så trött och seg - ett minskat intag av drycken, kaffe. Det blev ett re:born-moment när jag fick i min några droppar av giften men det hjälpte mot min mosiga skalle, så må kalla det gift eller ej. Största frågan är ju hur kan man kan ha glömt bort att konsumera det?. Alltingen är man omedvetet beroende av det eller bara sjukt lat. Det borde nog ingen fortsätta analysera och gräva sig ned i, för nu (i skrivandets stund) ska jag palla mig till gymmet för ett ryggpass och sedan gosa ned mig i soffan och be vädergudarna att regnet måste övergår till snö.